Här ser vi ett charmigt motiv föreställande jaktgudinnan Diana som är i arbete ute i jaktmarkerna. Diana är i romersk mytologi de vilda djurens och jaktens gudinna. Teckningen kommer direkt från Jolins närmaste familj och har således stark proveniens och vittnar om den kärnfullhet som Jolin målade med och som frambringar den avskalade stilrenhet som han är så känd för idag. Einar ska ha tecknat verket under en vistelse på sitt lantställe och placerar lekfullt den romerska mytologin i svensk sättning vilket bidrar till dess charm och naivistiska fantasi.
Einar Jolin (1890–1976) komponerade sina målningar i lugna färgplan med sirliga konturlinjer. Hans stil är lätt naivistisk, ytmässigt förenklad och dekorativ. Färgerna är blonda och svala, skimrande som de vore målade på siden. Hans målningar har ofta en stämning av söndagsfrid. Jolin kom in 1907 på Konstnärsförbundets målarskola. Året därpå reste han med Isaac Grünewald till Paris, där han blev Matisseelev. Han blev god vän med Nils Dardel, och sommaren 1913 skildrade de gatulivet i den medeltida staden Senils. Både Jolin och Dardel var tydligt inspirerade av franska naivister, inte bara Rousseau utan också av Séraphine som bodde i just Senils. Strax före krigsutbrottet 1914 bosatte han sig i Stockholm, och från Söders höjder målade han fridfulla utsikter över hamninloppet. Han betraktas som en betydande Stockholmsskildrare.
Teknik: Teckning på papper
Storlek: 40 x 47 cm inkl. ram
Årtal: Signerad Jolin och daterad 1941